Lymfödem är en svullnad som beror på nedsatt funktion i lymfsystemet. Det kan vara medfött, så kallat primärt lymfödem, eller bero på att någon del av lymfsystemet skadats, så kallat sekundärt lymfödem. Sekundära lymfödem är vanligare än primära, men det är svårt att beräkna hur många som drabbas.
Lymfsystemet är kroppens eget reningsverk och består dels av ett antal lymfatiska organ (mjälten, brässen och halsmandlar) och lymfknutor som binds samman med ett finmaskigt nät av lymfkärl. I kärlen transporteras varje dag ca 2-4 liter lymfa bestående av överskottsvätska mellan cellerna, proteiner och vita blodkroppar. Lymfsystemet samlar även upp skadade och främmande celler, exempelvis tumörceller, och ser till att de hamnar hos lymfknutorna där vätskan renas. Lymfsystemet är en viktig del i vårt immunförsvar och ser till att vi håller oss friska.
Hur får man lymfödem?
Det finns två former av lymfödem: primärt och sekundärt. Primärt lymfödem beror på en medfödd sjukdom medan sekundärt lymfödem uppstår på grund av skada, exempelvis när lymfknutor opereras bort eller skadas vid exempelvis behandling av cancer. Vid både primärt och sekundärt lymfödem så fungerar inte lymfsystemet som det ska vilket leder till att lymfa ansamlas i exempelvis en arm eller ett ben. När lymfan inte kan transporteras vidare till andra lymfknutor ökar svullnaden och man kan diagnosticeras för lymfödem.
Behandling av lymfödem
Lymfödem är en kronisk sjukdom och ännu kan det inte botas. Däremot kan lymfödem behandlas och kontrolleras. Om lymfödemet inte behandlas kan det förvärras och innebära fler komplikationer. Lymfödem delas in i tre stadier: